Första veckan på jobbet (efter semestern) och jag har jobbat 100% vilket jag inte har gjort på över ett år. Det var väldigt blandade känslor i mig förra söndagen, då jag låg i sängen och försökte sova. Nu hade jag ängnat nästan hela semestern åt att intala mig själv (och alla andra) att det skulle bli jätteskönt att jobba heltid igen osv osv. Och handen på hjärtat det var inte så dumt, förutom att jag känner mig helt slut både psykiskt och fysiskt.
VILL BARA GÖRA MINA VÄNNER UPPMÄRKSAMMA PÅ OM JAG BÖRJAR BLI LITE VÄL MYCKET "OFF" OCH INTE HÖR AV MIG ELLER SÅ. PÅ ALLT FÖR LÅNG TID. SPARKA IGÅNG MIG DÅ ÄR NI SNÄLLA. FÖR DÅ HAR JAG BARA FASTNAT I MITT LILLA EKORRHJUL OCH MINSTA LILLA SAK KÄNNS JOBBIGT.
Hoppas ni förstår vad jag menar jag är lite seg i huvudet just nu.
Nu ska jag försöka scrappa lite.
2 kommentarer:
Ojoj, ja du, tufft att komma igång fast samtidigt kanske skönt. Tänker att jag ska ringa men får inte till det, vi behöver en date tycker jag :)!
Blev det ngt scrappat då...*nyfis du vet*?
Stora Kramen
Instämmer med föregående inläggare... förstår och vet att det är jobbigt och samtidigt skönt att komma igång. Tycker du är duktig! Du klarar det säkert! Lycka till med allt! Hoppas vi ses snart! Kram Therese
Skicka en kommentar