...men kan inte förmå mig att scrappa.
Så fort jag öppnar dörren till mitt scrapprum så försvinner all inspiration.
Det känns som om någon slår mig hårt i huvudet, och det är bara att stänga
dörren och glömma eländet.
Elände så ser jg på mina älskade scrappsaker just nu.
Eller man kan säga att jag känner nån form av hatkärlek till dom.
Jag var där inne och rev isär lite papper och la ihop dom på en Lo vi får se om den avslutas.
Jag började iallafall.
Djupt inne i en scrappkoma.
Kramen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar